En seglats mot farligt mål

Illojal, bakåtsträvande, ironisk, elak, inskränkt, sarkastisk, okunnig och intrigerande.
Jovisst, det är väl tillmälen som man kan tåla, kanske till och med i vissa sammanhang känna sig stolt över. Men det finns gränser. När någon hormonstinn karriäristvalp kallar en för pissråtta får det åtminstone mig att fundera på vart den nya Försäkringskassan är på väg. Jag har svårt att tro att någon av den gamla stammens anställda skulle nedlåta sig till sådant. Är det den medarbetarsynen som skall prägla den attraktiva arbetsplats alla talar om, men som ingen hittills har sett? Och i förlängningen, hur rimmar det med synen på våra kära försäkrade?

Det har flera gånger kommenterats här på bloggen att jag enbart ägnar mig åt att kritisera och inte ser allt det positiva som växer fram på inom kassavärlden. Jag har kontrat med att visst, varsågod, välkommen att ge din positiva bild av verkligheten! Det är inte många stavelser som kommit in, inte…..

Det finns också dom som sagt att jag skall lyfta blicken. Det är precis det jag gjort. Om man tycker att ens egen arbetsplats faktiskt sträcker sig lite längre än bara runt skrivbordskanten så får man syn på både det ena och det andra. Det är självklart att det finns många bilder av den dagliga verkligheten, jag speglar bara min. Men jag försöker också att lägga ihop ett och ett, se saker som bildar mönster, saker som tillsammans ger en bild av hur illa ställt det är med dagens kassavärld. Bara som exempel:

Jag har roat mig med att under en längre tid följa Forumet på vårt intranät, det som jag kallar Tok-Fia. Jag antar att Forumet skapades som ett svar på den massiva kritik som riktats mot kassans brist på inflytande och information. Men någonstans gick det snett. Eller kanske var det medvetet. Idag fungerar Forumet som en klubb för inbördes beundran. Det är samma individer som gång på gång tycker till om saker som inte är alltför brännbara. För säkerhets skull finns numera 3 st! moderatorer som skall se till att inga fula fiskar slinker igenom. Man kan värdera nivån på diskussionerna genom att se hur många kommentarer varje fråga ger. Den fråga som hittills genererat flest synpunkter handlar inte ens om kärnverksamheten, utan om förslag på hur vi kan ge varandra tips på bättre fredagsmys! Otroligt!

En intressant del av Forumet är Veckans fråga. Här kan det ibland bränna till med en kontroversiell frågeställning som tar sikte på verksamheten. Men tyvärr verkar det inte vara någon som tar tillvara den kritik som kan utläsas av svaren. Man kan knappast dra slutsatsen att vi är en myndighet på offensiven när man ser dessa resultat:

· 59 % av de anställda saknar yrkesstolthet

· 46 % tycker att kulturskillnaderna i organisationen skapar problem i arbetet

· 40 % anger att fler medarbetare är viktigare än kompetensutveckling, inflytande och personalvård

· 64% av de anställda anser att kampanjen för den nya Försäkringskassan är dålig.

· 45 % av de anställda anser att 2009 var ett betydligt sämre år än 2008

· 51 % anser att det var fel att slopa julklappen.

· 67 % säger att vi skall sluta larva oss med att utse Årets chef.

· 42 % anser att kassans utveckling går åt felaktigt håll.

(Procentandelen avser procent av det totala antalet svar på frågan.)

Men visst, håll god min! Nånstans därframme hägrar ju tjänstepension. Om man nu kommer så långt. Om man inte i sista stund med en enkel handvispning av någon mellanchef avpolletteras genom att erbjudas arbete på annan ort efter att 60-årsstrecket passerats. Det är ju så generationsskiftet går till numera. Genialt. Tarvligt, men genialt.

När jag nu lämnar verksamheten för nya spännande projekt kan jag säga till mig själv: Jag försökte göra det bra för andra. Jag är väl inte lika säker på att Lender, Ritter, Borg m fl kan svara lika entydigt…………

Och till er alla som uppenbarligen inte tillhör min ”vilseledda fårskock”:

Lycka till på den fortsatta seglatsen! Det finns väl en kompass som passar er också!

Men tänk på att livbojarna inte räcker till alla……

för sista gången

Observer