onsdag 30 april 2008

Curt Olsson med Damorkestern?

En kassabekant till mig från landet ringde igår och berättade en hiskelig historia. Personen i fråga är vanligtvis välunderrättad, så jag väljer att tro att det faktiskt är sant. Är det en skröna så får det väl stanna därvid, det vimlar ju av sådana också. Är det sant blir man däremot betänksam.

Hur som haver, enligt min källa har Majvor Isaksson varit ute igen och visat prov på både dåligt omdöme och taskigt ledarskap. Produktionen ligger ju som bekant inte så bra till när det gäller vissa ärendeslag. Om det var BTP, ÅP, TFP eller nå´t annan den här gången spelar mindre roll. Intressant är att Majvor sent en söndagskväll, vid halvtolvtiden, ringer runt i landet till produktionsansvariga chefer och ondgör sig över resultaten. Hon kräver en förklaring och vill "inte höra några ursäkter om att det beror på omorganisationen"! Man blir beklämd. Har någon brunnit inne eller vad? Och vad förväntas resten av landets linjechefer kunna göra åt situationen mer eller mindre i söndagsnatten? Ringa runt till sina 25 uttröttade, glåmiga medarbetare och säga att"nu djävlar, i morgonbitti är det du som sätter igång och jobba så ögonen blöder"?
Detta är inte ledning av en myndighet, det är fascistfasoner under förtäckt begrepp av 24-timmarsmyndighet! Jag har tidigare lanserat begreppet Tok-Fia, men då tänkte jag mer mer i form av vårt intra-nät, men nu kanske detta måste omprövas.

Försöker Majvor överträffa kalabaliken runt Tsunamikatastrofen och dåvarande statssekreteraren Lars Danielsson vid Regeringskansliet? Han var uppenbarligen på fel plats vid fel tidpunkt, men då handlade det verkligen om en stor katastrof. Vari ligger katastrofen med vår sketna produktionsstatistik eller att vi inte följer produktionsplanen? Som innebär att att man ringer till andra och tredje linjens chefer mitt i natten? Om det åtminstone hade handlat om ett rejält bombhot, men va fan......

Antingen sitter Majvor väldigt löst eller så har hon bara som sagt brist på omdöme. Med tanke på det hon presterat hittils och ändå fått vara kvar är det väl det senare som gäller. För lite sedan utlystes en idétävling om vad man skulle kalla den nya, fina Försäkringskassan inom ramen för utvecklingsarbetet. Efter hårt tänkande kom man fram till den teknokratiska benämningen "Försäkringskassan 2.0". Någon på huvudkontoret kläckte idén "Posten 2". Den personen finns förmodligen inte kvar i organisationen. Tråkigt för denne, inte minst med tanke på att förslaget med facit i hand var felstavat. Det skulle naturligtvis vara Pesten 2. Rimmar bra på "Attraktiv arbetsplats", eller hur?

Försäkringskassan kunde tidigare liknas vid ett fågelbad, med både skönsång och fjäderskrud med färgprakt. Det är slut med det nu. Skatan har tagit över. Då blir det svart eller vitt, mest svart.

6 kommentarer:

Majsan sa...

Krax, krax

Anonym sa...

Tack för en blogg som verkligen förgyllt min dag.
Jag tänker appropå tidigare kommentar om flextid att det kanske är dags att vi även börjar arbeta efter lön. Dvs man får det man betalar för. Efter de lönesamtal som varit där man får en klapp på huvudet och får veta hur "duktig" man är men..... Vilket naturligtvis innebär ingen särskild löneökning den här gången heller så vore det faktiskt dags.
Dessutom hur kan det vara möjligt att vissa grupper på FK har fått en ordinarie arbetstid på 45 timmar i veckan. Jag menar om en övertid permanentas till att pågå ständigt måste den väl vara att anse som ordinarie arbetstid. Eller?

jag sa...

Tack! Att det äntligen framförs de synpunkter jag själv känner. Atraktiv arbetsplats? - Om det fanns ett annat jobb jag kunde få skulle jag inte vara kvar en endaste dag till på FK.

meningsfullt? sa...

Tack för en blogg om FK!
Själv är jag PHL på ett ganska nyinvigt LFC och det är total kaos. Jag har kommit till det är stadiet att jag är likgiltig, uppgiven och oengagerad. Jag matar PUMA och hoppas på att några får sina pengar denna månad. Personlig hinner jag aldrig bli och någon rehabiltiering är det inte tal om. Med en arbetsbelastning som är mer än 600 % högre än vad ENSA säger så ska man nog vara glad så länge man orkar ta sig till kontoret och hem om dagarna.
Till råga på allt så låg det ett fint litet häfte på skrivbordet i morse där arbetsgivaren klappar sig själv på axeln och talar om vilken fin hälsofrämjande arbetsplats jag jobbar på. Vilket hån att börja dagen med!

Anonym sa...

Meningsfullt: Håller med dig till 100%. Vår arbetsgivare är antingen både blind och döv eller lever i en drömvärld. Hur länge kan de gå och slå sig för bröstet och tycka att omorganisationen fungerar fint innan de ramlar rakt in i verkligheten? Ser de inte att personalen är trött? ser de inte att hur vi mår? Ska de köra slut på de som är anställda nu och sen ta in nya?

Man vågar inte tänka på hur det ska bli nu med ny sjukförsäkring.. vem ska ta hand om de förtvivlade människor som kommer att vända sig till FK? Hur f-n ska vi orka? Vi kanske får bli sjukskrivna 90 dagar så kan de sparka ut oss sen ..

Man började på kassan med tron att man skulle kunna förbättra, förenkla och göra nåt bra. Det gick ganska fort att hamna på samma nivå som de som arbetat i kassan redan var: uppgiven, bitter, trött. det betyder ju inte att man inte bryr sig, det betyder bara att man gett upp, man orkar inte. Hur många förslag slås inte ner när man lägger fram dem? Hamnar man inte lägre i löneutvecklingen om man har en åsikt, som inte stämmer med chefens? Slå huvudet i väggen nog många gånger så ger man sig sen. Jag vill knappt prata med min chef längre.. ska det vara så?

Anonym sa...

Vi hade pratat länge på BC, MSN och via SMS, du och jag. Både om triviala ting och erotik, fantasier och erfarenheter blandat i en härlig röra. Men aldrig träffats i verkligheten. En dag när vi som vanligt SMSade med varandra så frågade jag fräckt, skall inte jag komma förbi dig så vi kan leka lite? Till min förvåning så svarade du ja. Nervös och upprymd förberedde jag mig för vår första träff, tänkte på dig när jag stod i duschen och rengjorde mig o rakade min kuk sammetslen för din skull. Jag visste att du gillar att bli dominerad så mina tankar vandrade åt det hållet - vad skulle vi göra?
Så ringde jag på dörren med en flaska vin i handen. Välkommen sa du och jag tittade in i dina varma och nyfikna ögon. Du la din hand bakom min nacke och kysste mig redan i dörröppningen. Vi kom in och jag tog av mig jackan samtidigt som jag kikade på dig, härliga kvinna.
Efter ett glas vin så frågade du: Skall du inte kyssa mig? Jag var inte sen att svara genom att luta mig fram o låta mina läppar möta dig. Våra händer möttes i åtråfyllt utforskande av varandra. Plötsligt så viskade jag i ditt öra: Jag vill binda dig darling, får jag det? En skälvning gick genom din kropp när du sakta sa ja, vill du? Gärna!
Jag hämtade en rulle med plastfolie som jag tagit med mig, och bad dig ställa dig på knä framför mig. Vi var båda nakna, du i ditt härliga svarta raffset. Jag visade rullen och sa: Jag vill binda dig och ge dig en härlig orgasm får jag det? - Ja ... , dina ögon glittrade. Sakta började jag vira in dig i plastfolien, din härliga kropp framhävdes på ett läckert vis av plasten som smet åt överallt. Du stod tyst framför mig och kände mitt bultande stånd nån centimeter från din mun, men fick inte röra ... än. Till sist gjorde jag en ögonbindel och satte för dina ögon, virade dunt ansiktet så du var helt immobiliserad. Känns det bra? frågade jag ömt. Jag vill ha dig nu sa du med bräcklig röst. Strax sa jag. Vill göra dig redo först.
Jag lyfte upp dig och la dig på sängen, och gjorde ett hål för din mun och ditt sköte. När jag vek undan plasten därnere så kände jag på dina blygdläppar, de var aldeles glatta av din fittsaft som smakade underbart. Min tunga lät jag virvla några varv kring din klitoris, och jag nafstade på dina härliga blygdläppar.
Jag märkte hur du spände din kropp av njutning och upphetsning. Vill du smaka mig frågade jag, och lät dig känna mitt bultande stånd i din mun. Du sög mig härligt och med stort begär. Utan att kunna göra någonting var du helt i mitt våld och vi var ett tillsammans. Tillslut så kom jag in i dig, du kunde inte röra dig alls utan jag stötte in i dig och kände dina konvulsioner när min kuk uppfyllde din fitta ... jag kände att du kom en gång ..två gånger tre gånger.. sakta rörde jag mig in o ut i din kärleksgrotta när min orgasm sköljde över mig. Ömsint la jag mig brevid dig och klippte upp plasten din kärlekskokong som jag befriade dig ur. Dina läppar mötte girigt mina. Kändes det bra frågade jag? Ja.