Börjar detta inlägg med att ta upp en kastad handske. Varför då?
Jo, för att återigen beskriva vad, hur och varför jag har min bild av kassavärlden.
Självklart skall den som trivs inom verksamheten fortsätta att göra det, även om jag inte riktigt förstår varför. Jag missunnar ingen detta, men tar mig ändå friheten att raljera över detta faktum om jag känner för det.
Vän av ordning efterlyser en balanserad syn på tillvaron, gärna i exempelform och med någon eller några bilder av verksamheten ur positiv synvinkel. Jag har funderat hela morgonen, verkligen ansträngt mig för att hitta några positiva förtecken. Det var ingen lätt utmaning, och det här är vad jag kommit fram till så här långt:
Organisationen
För oss som arbetat inom kassan de senaste tio åren har jag svårt att se att den nya organisationen har några som helst fördelar. Ur samhällssynpunkt borde den väl åtminstone uppfylla två grundläggande krav, nämligen kostnadseffektivitet och god service till medborgarna. När det gäller den första punkten finns idag inte någon kalkyl som beskriver några minskade kostnader, tvärtom. Det finns heller inte någon rimlig tidpunkt då verksamheten kan tänkas ge ”break-even”, d v s vara kostnadsneutralt gentemot tidigare organisation. När det gäller servicen till medborgarna är vidare kommentarer överflödiga, det suger.
Vad var då det grundläggande orsaken till förstatligandet och storskale-driften?
Jo, bakgrunden var ju det svaga tillsynsmandat som fanns hos forna RFV. Genom årens lopp har ju RFV många gånger tagit kassorna i nackskinnet, utan godtagbart resultat. Konstruktionen med självständiga kassor och en svag tillsynsmyndighet visade sig vara ohållbart i längden. Men det hade man ju kunnat lösa på annat sätt, t e x med tydligare mandat för RFV. Men hela den statliga offentliga sektorn genomgår samma eklut. Se på Arbetsförmedlingen, Skattemyndigheten, Kronofogden. Det bottnar i någon politisk idé om centralisering. Den historiska pendeln svänger i sinom tid tillbaka, och då är det decentralisering och närhet till människor som gäller igen, tro mig.
Vad har då detta gett oss anställda för positiva fördelar? Jo, både IT-stöd och HR-support på behörigt avstånd från verksamheten, möjlighet till utökade kostnader för resor till och från arbetet, kompetensförluster i form av förlorad personal, en arbetsbelastning som trotsar allt tidigare, ett kompetensutvecklingssystem som inte fungerar och en ledning med så bra helikoptersyn att dom inte ens ser landningsplattan!
Personalpolitiken
Försäkringskassan har väl aldrig varit någon föregångare på det personalpolitiska området, utom i EN sak, nämligen möjligheten till flexibel arbetstid. Numera är det dock så vedertaget och allmänt att man inte kan vinna några poäng på det heller. Länge leddes vi anställda in i tron att vi var värda något, ”personalen är vår största resurs”. När det gällde att beskriva de kompetenskrav som gällde för att överhuvudtaget kunna arbeta i den framtida kassan jämställdes vi alla med välutbildade, nyrekryterade akademiker, utom i ett hänseende. Det var nämligen inte värt något i lönekuvertet. Och vad hände? Som i ett trollslag måste man idag vara högskoleutbildad för att sköta det socialförsäkringssystem som låg- och mellanutbildad personal skött alldeles utmärkt i årtionden! Och detta utan att nämnvärt förändra regelverk eller arbetsinnehåll! Vilket smart sätt att hålla nere lönebildningen, även för de som kostat på sig en akademisk utbildning.
Och idag? Omplaceringar står som spön i backen, nya arbetsuppgifter och nya arbetsplatser. Och helt plötsligt förväntas man kunna HELA verksamheten, men fackas in i snäva yrkesroller med vattentäta skott emellan, och har man tur kan man få avgång med pensionsersättning, men bara om man inte ”råkar” platsa på någon för tillfället tom arbetsstol.
Lönepolitiken
Detta ämnesområde är så stort och omfattande att det egentligen förtjänar både ett och flera blogginlägg. Eftersom jag varit med några år har jag sett vårt fantastiska fjäsklönesystem växa fram. Jag har inget emot personliga löner, tvärtom kan det och bör vara en av många drivkrafter i en organisation. Men det kräver TYDLIGHET , ACCEPTANS och ett visst mått av KONTINUITET.
Tyvärr saknas idag dessa incitament för en bra lönevärdering. Trots att parterna på kassaområdet ältat detta de senaste tio åren har vi ännu inte kommit fram till en lönevärdering värd namnet. Dessutom ändras ju kriterierna år från år, så man får fanimej slå knut på sig själv för att vara till lags. Idag används lönevärderingen mer som ett bestraffningssystem än ett belöningssystem Personligen är jag oerhört betänksam över att vår arbetsgivare ännu inte förstått vilken potential som ligger i en väl genomtänkt och förankrad lönepolitik. Men när hela beslutskedjan består av roffare och egenintressen blir det ju svårt….
Arbetsmiljön
När jag började på kassan berättades för mig att det på åttiotalet drevs krav på maximalt två timmars bildskärmsarbete per dag. Nej, det är inget skämt. Seriös forskning bl a via Arbetsmiljöinstitutet , hade visat på att mer tid än så framför en dataskärm gav negativa effekter både när det gäller syn och stressfaktorer och i förlängningen ökad risk för belastningsskador, förslitning och hjärt- och kärlsjukdomar.
Och vad hände? Jo, genom någon slags evolutionistisk samverkan mellan IT-utveckling, effektivitetskrav och ”rädda regnskogen-projekt”, blev vi människor plötsligt STÅLMANNEN! Nu finns inga begränsningar, arbeta både åtta och tio och tolv timmar framför dumburken, gärna kvällar och helger också! Och för att ytterligare belysa att arbetsmiljöforskning bara är skit så lade man ner Arbetsmiljöinstitutet. Forskning skall bedrivas av intressenterna på marknaden, då blir resultatet bäst……..men för vem?
Många andra delar av arbetsmiljön är relaterade till lagstiftning och kollektivavtal. Man kan ju lätt bibringas uppfattningen att t ex regler om arbetstid, semester, skyddsfrågor mm är något som arbetsgivaren gett oss av ren välvilja. Bullshit! De är resultat av förhandlingar och intecknat löneutrymme, precis som på arbetsmarknaden i övrigt! Och varenda år, vid varenda ny avtalsperiod vill arbetsgivaren nagga dessa villkor i kanten.
Det finns trots allt även positiva saker att säga om arbetsmiljön, och det gäller ARBETSKAMRATERNA. Det är du och jag och alla andra som tillsammans, i medgång och motgång, lätta dagar och tunga dagar, på jobbet och även ibland privat, får livet att bli uthärdligt. Men den förtjänsten kan man ju knappast tillskriva arbetsgivaren. Däremot har även arbetsgivaren förstått kraften i detta faktum. Men tyvärr klingar budskapet ”Vi måste hålla ihop” lite väl ihåligt när det kommer från det hållet och i denna situation.
Information/Kommunikation
Det finns en särskild anledning till att jag raljerar och ondgör mig över vårt intra-nät, av mig benämnt Tok -Fia. För mig är ett grundläggande krav på ett internt informationssystem att det skall var en vuxen-vuxen-relation. Jag vill inte bli behandlad som en idiot, som får ta del av selekterad och i viss mån censurerad information. Kommer ni ihåg klagomuren som fanns på Fia för några år sedan? Varför försvann den? Jo, för det började bli obekvämt med alla missanpassade, gnälliga och ovetande kassanställda som plötsligt likt en lämmelvandring började vädra sina åsikter offentligt. Vad har vi nu istället? Bilder på flinande kassanställda som tycker livet är så ”späääännande”! Var hörs och syns dom kritiska rösterna i organisationen.? Jo på AP-träffarna. Där kan vi alla sitta i vår egen ankdamm och tycka till om livets väsentligheter. Men bara om det som rör något som finns inom två meters omkrets. I övrigt är vi mer eller mindre ombedda att hålla käften.
Ja, insikt eller åsikt, döm själv, och är det fortfarande någon som undrar varför bloggen existerar?
måndag 14 juli 2008
Insikt eller åsikt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
35 kommentarer:
Fantastiskt bra inlägg! Håller med om vartenda ord du skrev! Enda anledningen till att det är värt att gå till jobbet är arbetskamraterna.
Mycket bra inlägg håller med fullt ut! Undrar vad se ”fina” medarbetarlöften 2008 tog vägen. Rätt förutsättningar att uppfylla kundlöften, rätt att arbeta i en hälsofrämjande miljö, och sist men inte minst Du ska kunna trivas på din arbetplats??????????
arbetskamraterna och semestern är bra =)
Tack Observer för att du så väl beskriver den verlighet vi jobbar i.
Det som jag ondgjort mig på sedan februari då den Nya Försäkringskassan implementerades är framför allt jag som personlig handläggare fått nästan exakt den dubbla arbetsmängden mot tidigare. Och att jag förväntas kunna ett för mig helt nytt ärendeslag från en dag till nästa. Att sedan flera kollegor (klokt nog) sagt upp sig och tagit tjänstledigt för att prova annat arbete har gjort att arbetsbördan ytterligare förvärrats.
Att man dessutom valt att bryta upp fungerande arbetsteam till helt nya där rutiner inte fanns - eller ens var påtänkta har inte heller bidragit till arbetsglädje. När jag väl loggat ut för kvällen vet jag att det är flera saker som jag inte slutfört eftersom jag helt enkelt inte vet hur jag ska göra. När denna osäker i sin tur har ackumulerats har det i sin tur känts som att jag tappar i kompetens "det jag kunde kan jag inte längre".
Under våren har det vid flera tillfällen känts som att vi dessuom åläggs att prioritera fel saker; att ha registervård och färre avstämningsmöten känns inte som en riktig prioritering.
Vad gäller stenålders IT-systemet TP...Ja, jag finner inte ord för ett så pinsamt gammalmodigt system. Och utöver ÄSCH, har vi förståss Ginsten och Min Tid. Ja, registervården tar helt klart mycken av vår handläggningstid. Vi gör inte rätt saker. Och när vi gör rätt saker - gör vi dem fel!
Hjälp! Det kan inte få se ut så här - det skapar stress, missmod och tappat självförtroende bland oss anställda.
Kommunkaton kommer från latinets Communicare som betyder "att göra gemensamt".
Det finns ingen kommunikation inom Försäkringskassan. Ingen dialog. När vi äntligen får komma till tals via Medarbetarundersökningen bagatelliseras resultaten....
håller fullständigt med. Som FK-anställd är man blåst vid varje lönerevision. Det finns inga pengar och man får inget svar på vad man ska göra för att höja upp lönen. Hur mycket man än jobbar - övertid, helger, slår i flextaket, tar på sig nya uppgifter/ansvar - så hjälper det inte en spänn. Man får sina 2-3 hundra varje gång om och om igen. Fan, varenda utgift man har ökar ju mycket mer!
Att forumet togs bort är obehagligt. Tydligen vill inte ledningen att man ska komma med synpunkter och skriver man mail till dem svarar de bara med tystnad.
Äntligen ett riktigt inlägg där du sakligt argumenterar för dina ståndpunkter utan drypande ironi, sarkasm eller öknamn. Det finns ett allvar i grund och botten som du nu lyckas förmedla även till mig som är en av dom som "gillar läget". En inställning som för övrigt tycks väcka mycket känslor i det här forumet. Jag delar din kriktik till stora delar. Mitt problem med beskrivningen är att du inte enbart beskriver Försäkringskassan. Du beskriver den arbetsmarknad som vi just nu alla befinner oss på. Du bekriver den arbetsmarknad som våra unga en dag ska ge sig ut på och som de i mycket större utsträckning än oss har lärt sig att möta. Det är en utveckling som, god eller ond, skett och tyvärr fortsätter. Jag har erfarenhet av både privata arbetsgivare och av andra offentliga arbetsgivare. Jag har vänner och familjemedlemmar som arbetar inom det privata och inom det offentliga. Beskrivningarna av just deras arbetsgivare är inte ljusare eller bättre. Snarare är de ibland mörkare och värre. Nu frågar ni er om detta är ännu ett av dessa "gilla läget" inlägg? Om det här innebär att man bara ska acceptera att FK också är av samma skrot och korn? Jag vet inte om det är det jag menar. Det jag vet är att JAG har accepterat utvecklingen. Det innebär att jag tror att det är försent att "vrida klockan" tilbaka för att åstadkomma det som var "tidigare". Jag tror inte att "tidgare" är modellen att eftersträva. Jag tror att vi befinner oss i en brytpunkt i svenskt arbetsliv där medarbetarinflytande, medarbetarskap och demokrati på arbetsplatser utvecklas mot nya former och att vi just nu inte hittat dessa. Men det jag är övertygad om är att det kräver en annan attityd från oss medarbetare för att vi ska nå framgång. Det kräver ett annat offensivt arbetssätt där vi tydligare och mer öppet vågar ventilera vad vi säger och i samma andetag ställer krav utifrån hur vi skulle vilja att det fungerade. På min arbetsplats får vi ofta chansen att säga vad vi tycker. Vi får ofta chansen att prata med våra chefer. Vi får ofta frågan vad vi tycker och vad vi vill. Men det är SÅ TYST! Det är som att alla slutat tänka. Att alla inte orkar se möjligheter när vi får chansen. Men däremot finns det en väldig massa åsikter såfort vi är i fikarummet eller i korridoren. Eller i en blogg....
Jag är frusterad därför att jag inte tror på den här vägen (läs blogg) tll förändring och utveckling mot mer medarbetarinflytande och dialog. För att det ska lyckas måste vi ta initiativ till dialog och ALLTID säga hur vi vill ha det. Handen på hjärtat...är det så idag? Vi kan heller inte skylla på arbetsbörda eller att vi inte orkar för gör vi det så är det aldrig någon idé. För mycket att göra kommer vi nog alltid att ha misstänker jag...
Skarpsynt och befriande blogg!!! Grattis! Den måste underlätta livet för flera slokande anställda som förhoppningsvis kan få sig ett och annat välgörande, igenkännande skratt! Inser att terapidelen är enorm :-).
Lycka till allihop!
/Marie
Något som retade mig enormt var när jag läst förslaget som skulle spikas och sättas i sjön första juli och det inte fanns någon diskussion alls i media INNAN beslutet togs. Eftersom det så snabbt skulle börja gälla så undrade jag naturligtvis också hur förberedda organisationerna var på detta! När jag sedan såg Husmark-Perssons svar i Aftonbladet (tror jag det var) så besvarade hon varje oroad insändare med (lätt förenklat) "är du sjuk är det klart att du ska ha ersättning"! Någon mer som såg det?? Kändes inte riktigt som hon backade upp varken förslaget eller FK-personalen!!
/M
Är det något Husmark-Persson gör så är det att INTE backa upp FKanställda. Är det nåt som går fel så är det vi som har missbedömt någonting. Hade det inte varit bättre att arbeta igenom ett väl genomtänkt förslag och ge det lite tid? Men så är det ju med allt, bara att kasta det över oss så lär vi oss det nog automatiskt..eller?! Konstigt att vi har dåligt rykte när vi sliter ut oss så att vi inte orkar bry oss till slut.. Är det bara jag som slutat lägga fram åsikter på möten? Man ger ju upp till slut..
Dessvärre är vi många tappade sugar som arbetar på FK. Man fullständigt resignerar och när någon områdeschef påpekade "det är ju bara ett jobb" på ett stormöte kände åtminstone jag att det var något fel på organisationen.
Ledningen sitter och hittar på medbarbetarlöften som de när det kommer till kritan inte har en aning om, icke en susning, hur dessa löften ska nås.
Hur i allsin dar ska vi handläggare känna oss trygga med en sådan brist på kompetent ledning och styrning?
Tack igen för den här bloggen!
Verkligen välformulerad och sanningsbeskrivande.
Mitt enda ljus i min dystra vardag.
Även fast du skriver att du inte kommenterar servicen gentemot kund för det ”suger”, så måste jag säga något. Det inte bara ”suger”, det tär, är frustrerande, skitjobbigt och deprimerande!
Jag får frågor inom diverse ärendeslag och har ganska bra koll på mycket. Det jag förut inte har kunnat svara på har jag vetat vem jag kan fråga för att få svar / hänvisa till en person som kan svara.
-Nu får jag säga- Ring det där kundtjänstnumret, (och hoppas att du kommer fram)!
Pratade med en kollega på kundtjänstnumret, denne var helt ”uppgiven” över väntetider / de samtal som kopplas bort pga för lång väntetid.
Jag känner mig helt vilsen vad gäller ”gränssnitt”. Jag gör en del saker som får diverse följder. Jag vet inte om det är jag som ska ”fixa det” eller om det är andra kollegor som tar vid.
Har försökt leta på ”Tok-Fia” men inte fått någon klarhet.
Vad gäller att ”vindarna centraliseringentralisering ”så småningom kommer att vända” till decentralisering.
Tyvärr brukar det väl ta ca 10- 15 år innan vindarna vänder. (Då har jag nog ålderspension).
Jag har skrivit till alla våra politiska partier angående det, men inte fått några svar.
Det jag har frågat är hur deras syn är vad gäller miljö, vi ska helst inte resa osv.
Hur ställer sig partierna i frågan till att vad gäller alla statliga myndigheter koncentrerar arbetstillfällena till ett fåtal stora orter? Kan inte staten försöka gynna att det finns arbetstillfällen även i medelstora städer? Inget parti har svarat!
För min egen del blev jag ”klassad till nivå 1- den enklaste. Det trots att jag utfört arbete i nivå 3 och 4. De uppgifterna i nivå 3 och 4 var dock inte de huvudsakliga.
Det innebär nu för mig att jag från att förut haft en arbetstid och restid på 8 timmar och 20 minuter nu har en tid på 11 timmar och 45 minuter, (skit att det inte översteg 12 timmar så jag hade haft valet att bli uppsagd)! Om jag vill söka ett annat arbete hos FK som är i min nivå 1, skulle det innebära en arbets- och restid på ca 13,5 timme.
Sen en kommentar till fjäsklönesystemet; Har nyligen bytt chef. Fick av min fd chef som lagt förslag till lika lön för mig som min kollega höra varför min lön blev lägre än kollegans, (det fick fd chef inte tala om). Håller med- fjäsklönesystem! Den som kan framhävda sig själv vinner, ingen hänsyn till vem som gjort ”grovjobbet”.
Jag undrar om Malmborg eller Isaksson läser den här ”bloggen”. Iså fall vore det intressant om dom gav sig tillkänna och gav en kommentar till hur personalen tycks uppleva situationen.
hos oss har länken till din blogg spridit sig som en löpeld över hela omrädet.
Och jag vet att alla enhetschefer fått den mejlad till sig.
Själv har jag den i favoriter o måste kolla den varje dag ;-)
Många bra och kloka inlägg eller funderingar har ni alla. Dessutom förnöjsamt att följa den böljande kommentarskaran. Jag delar de flesta av synpunkterna som förs fram. Självklart skall bloggen vara anonym! Det ger bara mer krydda till läsningen. Och skulle man få för sig att uttala sig offentligt kan man råka ut för att bli beskylld för att ha överkapacitet med risk för gruppbestraffning av hela kontor.
Jag är nog ändå lite inne på linjen att vart är arbetsmarknaden på väg. Är det verkligen Kassan som är så undermåliga i sin strategi. Jo det får jag nog tillstå till viss del. Bara genom att ha arbetsglädje som ett av värdeorden gör att man blir misstänksam. Nu har jag jobbat större delan av min kassatid med sjukförsäkringen och jag kan på mina extremiteters utväxter räkna upp 20 arbetsplatser som är värre att jobba på. Men är det en bra måttstock på om klimatet är bra där man själv jobbar. Troligtvis inte. Devisen att det finns alltid någon som har det dj-vligare är lika uttänkt som att säga att det är bara ett jobb. Det hemska är som en annan kommeterare skrev att det är en glidning på G. Jag tycker inte riktigt om vad som är på väg att ske. Frågan är bara vad göra? Ja inte är det att sitta tyst på mötet med sina arbetskamrater och sedan ondgöra sig på rasten. Men säger den näsvise när skall vi då göra det? Jo det skall jag tala om. Jämt! Åsikter skall fram de, skall ut, och de skall upp. Sedan gäller det att vi alla hjälps åt och för fram vad som behöver förändras. Det stora problemet är dock avståndet från beslutande organ (10-tal personer i regering och departement) och utförarna. Visst vi har några i kassaledningen som man undrar vilken dold agenda de sitter inne med. Men att sätta en motståndare till kassan och dess verksamhet som minister är lika genialt eller korkat som att sätta en religös fredsaktivist som försvarsminister. Att personen i fråga inte har några begrepp förstod man när hon uttalade sig om utmattningsdepression. Hon hade minsan gått in i väggen en gång och då var hon hemma i en vecka sedan var hon "frisk". Nu tog hon dock priset när hon lade över hela debatten av ett delvis oigenomtänkt förslag på kassans tolkning. Det är inte lätt att följa när förande partner synes vara både låghalt, påstruken och med avbruten klack i sina beslut och uttalanden. Maken till feghet får man leta efter. Det finns dock oaser inom kassan trott eller ej som någon av er var inne på, det finns platser bortom solen där det finns hopp (Dryland eller vad de kallade det i filmen Waterworld). Bygg på dessa oaser och se till att det sprider sig. Skriv på alla ni goda arbetskamrater för det är ni. Det kan ingen politiker eller ledning ta ifrån er.
Problemet med att föra fram åsikter på det här stället är att det stannar på kontoret, det kommer inte längre. Hos oss stannar det hos chefen, för hur skulle det se ut om chefen hade anställda som klagade på sin arbetssituation?! Då skulle det ju tyda på att chefen inte klarade sitt jobb.
Jag tror inte att Malmborg o Co har en aning om hur det pyr ute på kontoren. De får ju aldrig reda på sanningen! När de besöker ett kontor så verkar det som om cheferna skickar fram den enda som tycker att läget är ok. Det verkar ju i alla fall så på Curtans inlägg på Fia och DS.
Jag skulle vilja se hur de skulle klara sig på våra jobb, hur länge de skulle stå ut med nya direktiv var och varannan dag, olika uppgifter titt som tätt o s v. Sätt dem i telefonkundtjänst en dag och ta samtal så får vi se vad de tycker sen!
Som vanligt ett bra inlägg. Hoppas inte du slutar vara ironisk och sarkastisk.
För att man ska kunna "gilla läget" måste man ju ha en möjlighet att lämna kontruktiv kritik, och veta att den tas på allvar. Så är det ju tyvärr inte på kassan idag. Framför man kritik så ses man som gnällig och obekväm.
En av de stora fördelarna med denna blogg är att man känner att man inte är ensam med sitt missnöje. Eftersom kontakten med andra kontor är begränsad är det lätt att känna att man är ensam i sitt elände.
Visst vet Malmborg och Stjärnsten hur det "pyr" ute på kontoren. Det har ST talat om för dom vid ett flertal tillfällen. Det är därför dom skapade "Minimu" = Minimedarbetarundersökningar som ska fungera som temperaturmätningar. Dessutom kommer det ju dialogpaket som ska dialogas på APT-möten. Bra va?
Kul blogg
Äntligen en blogg som är värd namnet!
Men det dröjde inte länge förrän den blev blockerad på jobbet.
Och det var ju väntat.
Läser inlägg och kommentarer hemifrån. Det kan ingen hindra mig ifrån!
Blockerad? Nej,nej. Vet inte var du sitter i landet, men här är ordet ännu fritt!
Dessutom; bara en idiot skulle blockera bloggen i detta läge!
Men man vet ju aldrig......
"Kul" att läsa lite initierade rapporter om vad som händer på min gamla arbetsplats. Jag lämnade FK i påskas (dvs strax före att du började blogga) efter drygt 33 år. Nu har jag ett vik som Socialsekreterare och får ta hand om de som FK slänger ut. Jag tyckte jag hörde min granne Socialförsäkringsministern (hon är ju från grannkommunen Svalöv) i går på TV uppge att man förde diskussioner om att kommunerna skulle få ta hand om de som slängdes ut över ättestupan i dom nya reglerna. Så jag kan väl hoppas att mitt vikariat blir fast anställning.
Jag lämnade kassan eftersom min nya placering på NFC var omöjlig ur pendlingshänseende pga familjeskäl. Nu cyklar jag till jobbet på 5 minuter.
Tyvärr måste jag ofta ringa Försäkringskassan i tjänsten och tycker verkligen synd om alla "mina klienter" som kan behöva kontakta FK. Dom ringer mig och ber mig ringa upp för dom har inga pengar på mobilen. Nu tror Försäkringskassan att dom kan sitta 30 minuter i telefonkö. Mitt eget rekord än så länge är plats 440 i kön. Men jag har ju kvar en förmån - en del direktnummer jag sparat och kan missbruka.
Att du håller dig anonym förstår jag. Jag blev av min gamla områdeschef uppmanad att söka nytt jobb sedan jag under ett informationsmöte tyckt att de två alternativ som erbjöds var som att välja mellan pest eller kolera.
På skoj ringde jag upp en kollega i S-holm genom kundtjänst; Du är placerad i kö, du är nummer 447 i kön? Va fan håller dom på med!?
Observer! Tro't om du vill men när jag från jobbet ska gå in på denna sida så kommer det upp en sida som visar att kassans säkerhetspolicy säger ifrån denna sida, och frågan om jag har mitt omdöme i behåll. Ja nu är jag ju inte omdömeslös så då kan jag ju klicka på fortsätt så jag kan läsa din blogg. Troligen blir jag registrerad och betecknad som omdömeslös och får en prick i protokollet eller kanske en varning, sådant har ju hänt förut.
Vilken maktfaktor du blivit! Din arbetsgivare är livrädd. Men det ska jag säga,-den här bloggen gör att jag åter fått respekt för FK-tjänstemän. Ett tag trodde jag att alla var intelligensbefriade och empatistörda. (Har under lång tid samarbetat med FK). Skriv mer!
Smaskigt det där med att blockera access till vissa sidor från arbetsplatsen, myndigheten förfogar ju föralldel fritt över sina arbetsverktyg men det säger onekligen något om klimat och tankefrihet på myndigheten.
Förmodligen har fokus för all verksamhet på IT-avdelningen nu styrts om (på direkt order av antingen Curtan eller Maivor) till att identifiera de medarbetare som försöker surfa till bloggen i hopp om att kunna identifiera upprorsmakaren.
Tycker dina inlägg lyser av naivitet, bitterhet och ett allmänt vi och dem tänk.
Först och främst vad gäller arbetsbördan, så beror det i mångt och mycket (i alla fall inom föräldrapenning och TFP) på att man faktiskt börjat få kontroll på vad en anställd bör lyckas prestera på en arbetsvecka.
Här tycker jag det känns som att du är en av de många som gick och lallade på myndigheterna runt om i socialdemokratins sverige utan krav på prestation. Med socialdemokratins sverige menar jag att även myndigheter anväts för att "gömma" undan personer från det som av sossarna kallas öppen arbetslöshet.
Vad är det för fel på att man ser över sina personalomkostnader?
Vad gäller centraliseringen av försäkringskassan trodde jag att det var uppenbart och att alla visste att detta detta genomför pga. att hela socilförsäkringen rent juridiskt håller/höll på att urholkas då bitter handläggare som du satt och grodde igen på något mossigt lokalkontor någonstans och konstruerade sina egna tillämpningar på regelverket.
/Calle Handläggare Göteborg
Vad det gäller den fysiska arbetsmiljön har mitt kontor byggts om tre gånger på mindre än ett år, och resultatet är allt ser likadant ut nu som när det började. Är det väl spenderade pengar?
Temperaturen på kontoret är ett kapitel för sig. Just nu när det är semester och halvbesatt har vi mellan 25-30 grader inomhus, på norrsidan!!! Syrehalten är obefintlig, men vi kan inte öppna fönster då vi ligger i ett MYCKET brottsbelastat område och alla datorer skulle försvinna direkt. Men det är ju nära våra "kunder"...
All lokalplanering präglas av samma inkompetens som FK:s ledning uppvisar. Om man säger något är svaret alltid detsamma: "Passar det inte är det bara att byta jobb, det finns många som vill ha ditt." Är det att främja ett öppet klimat?
Brukar läsa här och gillar din blogg!
Jag är en av samhällets "parasiter" som inte höll "måttet"
Jag har haft "fräckheten" att bli sjuk!
Och jag har ofta svurit ve och fan över personalen på "kassan".
Trots att jag vet att det finns humana människor där oxå.Att många inte mår bra av sitt jobb, och snart själva är en siffra i statistiken över de sjuka.
Men jag har inte haft turen att träffa på någon sån.
Jag begärde för ett tag sedan ut hela min akt från "kassan".
Och det var som ett slag i ansiktet när man fick ta del av "interna" mail handläggare emellan som handlade om mig.
Man tappar allt människovärde när man blir sjuk och blir ett lovligt byte att "skämta" göra "narr" av!
Jag kommer att vara anonym här.
Jag vågar inte sticka ut hakan och kanske bli "straffad" på nåt sätt!
//Golvad
Hurra för en modig blogg! Än finns det människor som kräver att få leva som fria människor. Synd att man måste vara anonym.
Tyvärr gäller den ökade arbetsbördan inte bara FK. Tex åk 1-5-lärare har ansvar för städningen av sina klassrum (?!) Läkare måste utföra bortrationaliserade läkarsekreterar-uppgifter etc. etc.
Besparingar gjorda med personalindragningar skapar arbetslöshet.
Vi kommer att få tre samhällsgrupper.
1. De som har arbete, som får slita, med för låg lön med de har lyxen att äga självkänsla.
2. De som är utslitna och är sjuka. (dessa hamnar snart i grupp 3)
3. De arbetslösa som är beroende av socialbidrag (försörjningsstöd).
Och innan du får socialbidrag (tex när du inte får vara sjukskriven längre), innan du får en krona måste du först sälja alla tillgångar. Hus, bil, smycken etc. etc.
Är detta ett samhällsystem vi vill ha i längden?
Vi har fått det så här pga aktieägarna (vi själva) vill ha så stora vinster som möjligt på vårt fondsparande i olika former.
Vad det gäller arbetsmiljön så verkar facket ha spelat ut sin roll totalt. Taxi-chaufförer, restaurang-biträden, personliga assistenter jobbar i vidriga förhållanden för löner en bra bit under avtalen. För de får inte neka till att ta jobben. Detta utnyttjas av arbetsgivarna.
Vad gör de mjäkiga fackföreningarna?
Antagligen tycker de att de själva har för lite betalt för att utföra de besvärliga uppgifterna de är anlitade för.
Det är dags att vi alla ställer krav på att politiska beslut ska gynna landets invånare istället för tvärtom.
Blogga på!
Redan 1996 när jag skrev min uppsats talade man om "2/3 samhället" dvs 1/3 som hade fast anställning och som hade bra lön och var rörliga inom hela EU. Den andra 3:e delen var den rörliga; dvs den som hade anställning inom ett bemanningsföretag och som därmed hade anställning med lägre lön och med obefintlig trygghet. Den sista 3:e delen var de som var utanför arbete och försörjning.
Sedan 1996 har dock detta inte inträffat troligen beroende på att många anställningar idag är alltför komplexa och inte utbytbara i en handväning. Så även på FK. Det tar minst 6 månader att rekrytera en ny medarbetare och utbilda densamma till full kapacitet. Det kostar pengar (allmänna medel) att rekrytera och utbilda en individ för att denne
ska kunna leverera ett resultat.
Detta kallas "personalekonomi" och många av oss handläggare med PAO-kompetens har kompetens inom detta område. Dock befinner de flesta av oss på handläggarnivå och inte på chefsnivå där kompetensen skulle behövas.
Det är ett av de grundläggande problemen på FK idag; kompetensen finns på handläggarnivå och inte på chefsnivå. En slags omvänd kompetens-pyramid som är oförenlig med sund organisationsutveckling.
Jag har lite svårt att bli klok på hur dessa gilla-läget-medarbetare funkar, handlar det om opportunism, en svårt distorderad verklighetsuppfattning eller bara flegmatism i största allmänhet ?
Svårbedömt. Kvar står hursomhelst faktum att av 5 nyanställda har 4 slutat inom två år, säger något om arbetsklimatet.
Ja du Calle Handläggare i Göteborg, vad skall jag säga? Du får väl leva med din egen verklighetsuppfattning. Men att anklaga mig och andra anställda för att tillämpa regelverken egensinnigt är väl att ta i? Det är väl inte så att det är du själv som är ett undangömt lönebidragsoffer? Och du, det är helt frivilligt att läsa den här bloggen!
Det är sånt klimat på vår arbetsplats att det börjat bli intressant att se hur länge det går när nyanställda börjar hos oss, innan de slår i verkligheten och inser hur det verkligen fungerar. Förr eller senare märker de också att det inte går att förändra, varken arbetssätt eller arbetsplats. Åsikter som framförs försvinner nånstans, ingen vet vart. Ingenting händer i alla fall.
Efter att få haft "äran" att få besöka och sitta på ett LFC så har jag äntligen förstått på vem och vart man satsar pengarna. På LFC så klart och de som sitter där. Det är i alla fall den uppfattningen jag har fått, nytt och fräscht, inte telefoner vad jag kunde se, mobiler däremot och bärbara datorer. Säkerheten var också hög, kort för att komma in på avdelningen och för att komma ut, kort för att överhuvudtaget komma in till arkivet. Det kändes som ett helt annat företag och inte som försäkringskassan. Varför satsas det inte så på NFC?
Hm..vilket LFC besökte DU? Inte vårt i alla fall...jo visst har vi mobiltelefoner istället för vanliga... men det är inte någon vidare fördel snarare tvärtom...brus och dålig mottagning samt plötsliga avbrott..och vi sitter i telefonerna halva dagarna med våra försäkrade så varför man bytte till mobila otillförlitliga telefonlösningar det övergår mitt förstånd!
Skicka en kommentar